Nu sitter jag här denna söndag eftermiddag och filosoferar igen. Jag är så trött på samhället jag lever i.
Det känns som att vi går efter ett sorts robot mönster i samhället och följer man inte detta robot mönster så är man helt plötsligt konstig.
Är så less på min stad ! Vill bara dra i väg och njuta av livet ! Vill inte bekymra mig mer om allt ,less på folk som bete sig som idiot och snacka bara skit om alla andra ! Kärleken som knäckte mig varje gång jag trodde på den , Seriöst har ni aldrig tänkt som jag gör just nu ! En stad som kallas Sundsvall .alla känner varandra och vet även vad alla sysslar med , vänner som sviker varandra ,gatorna och hela staden bli bara tråkigare dag efter dag .man ska ha roligt då dra man på krogen och inte ens det är lika rolig längre . Minns när jag kom till Sundsvall efter en flytt från hemlandet som det tog 7 månader .jag va ett barn när jag flydde . Det va snö över allt jätte kalt .började skolan och lärd mig svenska . Det va goda tider samtidigt va vi tvungen bli vuxen på ett kort tid ! Vi va inte barn längre även de räknade oss som barn , nu har det gott 9 år och jag bor förtfarande i samma stad , hela min ungdoms liv spänderade jag här ! Man känner sig som en svensk ! Man lever som en svensk , firar jul och allt annat som en svensk gör ! Det vill jag komma fram till är Åren bara går, nej dom flyger förbi rättare sagt och vad har man kommit fram till förutom att vi kastade bort våra liv att hålla på så här? Svaret är: Ingenting
Vi åldras och till slut går vi i pension och har inte alls utvecklats och fått all erfarenhet av livet som vi egentligen skulle vilja ha.vill verkligen inte försätta leva så här .....