Vänskap är ett ord som innebär något livsviktigt som alla människor har rätt till i sina liv. Hur skulle se ut mitt liv utan mina vänner, det vill jag inte ens tänka på det!

Jag har alltid varit en väldigt social person och gillar att träffa nya människor. Är man öppen mot dom man träffar stiftar man snabbt nya bekantskaper. Men ju äldre jag blivit ju mer har jag valt att prioritera mina nära relationer framför de mer tillfälliga bekantskaperna.
Det är inte speciellt svårt att lära känna mig men det innebär heller inte att det är lätt att komma mig inpå livet. Det är inte alla jag känner som jag berättar allt för, Jag tror ärligt talat inte heller att alla mina vänner verkligen har intresse av att ta del av hela mig. Man har ju om sanningen ska fram olika vänner till olika saker. Jag ser inget fel i det. Även mina ytliga vänner är bekantskaper som jag uppskattar. Med ytliga vänner menar jag inget negativt. Man behöver såna vänskapsrelationer också men har hellre några få nära vänner än en massa ytliga bekantskaper om jag tvingas välja. Det valet har jag faktiskt behövt göra på senare år och Jag kan stolt säga att jag vet att jag är en riktigt bra vän. Jag vet att mina närmsta vänner vet att jag finns där om dom behöver mig. Jag är extremt lojal och skulle göra vad som helst för mina bästisar. Det finns ingen skönare känsla än tryggheten som kommer med vetskapen om att bästisarna aldrig är mer än ett samtal bort. När som helst på dygnet. Hela tiden.